Måndag 13 juni
Efter en god frukost åkte vi vid nio på morgonen och kom fram till lunch till campen hondo hondo vid Udzungwa nationalpark och byn Man’gula. Det var lite som att komma hem. Svensk sommartemperatur, dock bränner solen mer då den står högt på himlen och det blir kallare på kvällar nätter och mornar då det är mörkt så mycket längre. Campen ligger precis där den väldigt platta slätten tar slut och bergen och nationalparken börjar. Det var ett antal gäster som gick när vi kom, men nu är vi själva. Märklig känsla, det är minst 10 personer som jobbar här det var typ fyra som hängde vid baren och tittade på när vi åt vår trerättersmiddag… det är för att det är vinter och för kallt för de flesta vinter och vid bergen, en av de som serverade oss hade dunjacka. nu nio på kvällen ligger vi i våra sängar med lakan o fleecefiltar och ullunderställ. Vi bor i ett safaritält med mer myggnätsfönster än tältväggar. Det är lite kyligt, men utanför hörs djungelns ljud uppblandat med den muslimska böneutroparen. Det är ramadan och var vi än bott hörs det sång vid den här tiden. Det flesta här är kristna, men det finns gott om muslimer med och alla lever i fredlig samexistens även alla 200 olika stammar som finns. Resten av världen kunde lära lite av Tanzania här.
Vi bodde i ett safaritält, ett litet hus av tältduk och myggnätsfönster med fyra sängar ett skrivbord och ett utomhusbadrum med tak men djungelutsikt. Vi sov gott, men alla utom Anton fick gräva fram ullunderställ, det blev riktigt kallt. Men helt underbart med en plats till där man sov mer eller mindre ute till djungelns ljud.
